Födelsedagen blev bra, mycket bra. Fick pengar och så. Ett as gulligt armband av erik som kom också, underbart! Så hade sovsällskap också, vilket aldrig är fel. Men iaf, imorgon åker jag till uppsala med nichole och fanny. Fast dom två ska åka in tidigare för att dom ska köpa en present till mig... undra vad dom har kokat ihop egentligen. Hahah ♥ aja, orkar inte skriva nått mer, inlägget blev ändå inte vettigt känns det som så bästa å sluta innan man går för långt.. hahah, ja herregud.

Peace! ♥

''man ska aldrig säga aldrig.''
betyder det då att man alltid ska säga alltid?

''det är inte lätt när det är svårt.''
men fina människor underlättar det lite.
tack ♥

''I can't tell you what it really is. I can only try to tell you what it feels like. And right now it's a steel knife in my windpipe. I can't breathe but I still fight while I can fight.''

Det är så bra, så jävla bra. Jag ska köpa eminems nya album så fort jag kan.
Det bästa är att han har gjort en duett med Pink.
Mina 2 absoluta favorit artister i samma låt, perfektion.

hej. om en minut ska jag vara ute vid bussen. till tierp och va med folk, sen hoppas jag på att nichole följer med hem och sover här!

Peace! ♥

05.14
jag är arg som satan och har inte gått och lagt mig än.

Under en längre tid har jag känt mig helt ensam, vilsen, förlorad. Som om det faktiskt inte fanns mycket kvar längre. En saknad höll på och ta över mig och mitt psyke. Jag har vandrat på en väg utan en karta. Jag hade ingen aning om vart jag skulle, jag visste bara vad som låg bakom mig. Det förflutna skrämde mig, nutiden hatade jag och framtiden vågade jag inte ens tänka på. Jag levde fysiskt, men var helt död inombords. Allt som fanns var den där saknaden. Jag hade/har folk runtom mig som älskade/älskar mig, fanns/finns där för mig. Men det var något som saknades. Någon som kunde ge mig den där lusten igen till att faktiskt vilja vakna upp på morgonen. Någon som kunde visa vägen till lyckan och få mig att känna den igen. Någon som kunde få mig att leva igen.

Jag har hittat den där någon. Den där någon som får mig att känna annat än saknad för första gången på riktigt riktigt riktigt länge. Den där någon som får mig tänka mindre på det förflutna, tycka om nutiden, och som viktigast av allt får mig att hoppas på att det kan finnas en framtid för mig.

Texten kanske låter sjuk. Och dom flesta fattar nog vem den där någon är. Dom undrar säkert hur jag kan skriva sådär när vi har varit tillsammans så pass kort tid, 3veckor. Men den här någon har funnits i mitt liv en längre tid än så. Dock är det inte förrän ett tag sedan som jag märkte dens djupa, helt underbara, jag.

Den kanske låter hård och överdriven också, som ''lusten till att vakna upp igen''. Men man ska inte tro att jag skriver allt här på bloggen när jag öppnar mig. Nej ni, jag har verkligen varit på botten, då menar jag botten. Mer än så behöver ni inte veta, jag håller saker för mig själv för att det är bäst så.

Inlägget blev väldigt långt nu. Egentligen skulle jag kunna sammanfatta det med att bara skriva:
Jag älskar Erik Svensson. ♥

att kunna kolla någon i ögonen och känna att det är rätt.
att kunna hålla någon i handen och känna sig trygg.
att kunna vara nära någon och aldrig vilja gå därifrån.
att kunna öppna sig för någon och våga göra det helt.
är något jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra, i alla fall inte på väldigt lång tid.

han har förändrat mig, min värld och hela mitt liv.
allt till något bättre.
i mina ögon är han perfekt.

Lördag. Nichobert kom till mig, awesome! Vi chillade bara, hade det as tråkigt, åt godis och gnällde på att vi tycker att vi är feta. Bra kombination? Ohja! Iaf så fick vi något jävla ryck vid typhalv tolv. Så då gick vi till Joey, i regn... hahah fy fan hur vi såg ut. Var inte där länge alls, gick ju sedan hem igen. Läskigt vill jag lova!

Söndag. Vi vaknade vid tolv. Gjorde ingenting först, sen fixa vi oss de lilla vi orkade. Tog bussen till tierp, sen tåget till örbyhus. Där fick vi sen vänta på bussen i ca 1 och en halv timme eftersom att det blev lite förvrirande med nya tider som börjar imorgon (tekniskt sett idag). Halv sex kom äntligen bussen iaf. Jag gick av i österby. Träffade Erik, äntligen äntligen äntligen! Fy fan så jag har saknat honom! Vi gick hem till crille med hans tjej, magnus och en annan tjej. Kollade på film och så. Åkte hem gjorde jag vid halv elva.

Nu ligger jag här, as pigg. Imorgon åker mamma till åland över natten. Jag känner nu att jag skulle tyckt de va roligt med en tjejkväll (särskilt eftersom att jag missa den hos pevelinis) men alldeles för sent påtänkt dock. Aja, får se vad jag hittar på. Känns som att jag kommer sova hela dagen, eller de hoppas jag att jag kan. Skulle vara skönt!

Peace! ♥

''tänker tillbaks på hur det var förut, allt var mycket bättre då men nu är allting slut.
  tänker tillbaks på tiden när man va liten, jag vill tillbaks å bara slippa skiten.
  livet det lekte och man hade alltid kul, man hade ingen aning om vad som stod på tur.
  så tänk tillbaks på dig själv och vem du var..
  allt är som det är men inget är som det har vart, så jag stannar upp en dag och tänker tillbaks.
  tiden läker alla sår men skapar också många, från liten till stor börjar livet ofta krångla.
  men livet är som det är, man måste bita ihop för att klara av det här och leva på vår jord.
  tänker tillbaks på hur det var förut, allt var mycket bättre då men nu är allting slut.
  tänker tillbaks på tiden när man va liten, jag vill tillbaks å bara slippa skiten.''

precis när man tror att man har börjat bygga upp sig själv,
så bryter man ihop,
man trycks ner till botten,
och man måste börja om på noll igen.

jag är trött på att vara rädd hela jävla tiden.



funderar på å sluta med bloggen också. känns ändå bara som att jag skriver massa skit hela tiden. negativt skit. lär inte va särskilt kul och läsa, om det ens är någon som gör det. och det kanske är bäst att ha allt i sig ändå, det är nog det.

Hade inga lektioner alls i skolan, waste.
Tog två bussen till erik. Buhu, på lördag åker han bort i en vecka. Jag saknar honom redan ju, världens finaste ♥
Tog sju bussen hem iaf. Andreas kom och hämtade mig i tierp och blablabla.
Nu ska jag kolla vad jag ska ha på mig imorgon då Andreas tar studenten!

Peace! ♥


Lite gammal bild kanske? ahhhhhhhhh.
huhu ♥

Trodde verkligen inte att jag skulle känna såhär, men jag vill inte sluta skolan. Eller jag vill inte lämna klassen. Även fast det har funnits gånger då en del har gått mig på nerverna, så vore det ju inte 9A:4 utan dom. Alla skriver att deras klass är den bästa/grymmaste/roligaste någonsin. Men åh, då skulle dom vara en vecka med våran. Alla, verkligen alla, är tard på sitt sätt. Kommentarer flyger runt i klassrummet och skrattanfallen är många, varje dag. Jag älskar klassen och kommer sakna varenda en som finns i den!
9A:4- you never walk do a test alone. ♥

Det är den 1a juni och jag ligger hemma helt genom förkyld. Orkade inte ens gå i skolan, och det suger för jag vill vara där dom sista dagarna nu ju! Men istället har jag bara legat hemma i sängen hela dagen. Extra kul o ligga inne med när vädret är helt underbart, verkligen. -.-'
Äsh, imorgon tänker jag gå i skolan!

Peace! ♥