JAG BORDE EGENTLIGEN SOVA, MEN...
Det som är konstigast är att de aldrig, aldrig någonsin, kommer gå i min klass igen.
Jag saknar
Emmas och mina små raster.
Skrattanfallen jag och Isa alltid fick 1000 gånger per dag.
När Eve alltid märkte om något var fel.
Jockes röda näsa och blåsta kommentarer.
Marcus elaka kommentarer.
Abodis dryga kommentarer.
Bergers och Mejjers roliga kommentarer.
Eriks smilegropar.
Viktors fnissande.
Beas skratt.
Alla gånger Joey och jag retade varandra.
Att höra Freddan gå och sjunga i korridorerna.
Saras leende.
Julias och Emelies tystnad.
Nallin och Jennifers babblande.
Alexs helt sjuka saker han bara gjorde.
Davids korthet.
Jontes randomnes.
Josefs trummande.
Johan A:s blyghet.
Johan B:s skrytande.
Marttins, Marias och Saras smarthet.
Min Fanny har jag fortfarande kvar i klassen, tack för de.
Jag saknar alla i och allt med 9a:4, världens bästa klass. ♥
jag sitter i skolan o är alldeles tårögd.
exakt som du skrev känner jag.
jag gillar faktiskt min klass jättemycket o jag läser ämnen som är som gjorda för mig. men när jag tänker efter.. vart är alla skrattanfallen? vart är böghögarna? vart är galenheten? vart är gemenskapen? jag vill inte gå gymnasiet, det är för stelt. jag saknar er, tiden gick för fort <3
Det är som att en familj har splittrats. Det borde inte vara såhär, tiden gick verkligen alldeles för fort... puss <3
åh :/ saknar dig med jenny och klassen <3 The gangstah låten å allt <3
det finns så sjukt mycket minnen,och saker som man saknar. puss på dig bea <3
Alltså! Jag vet inte om jag ska skratta elr gråta! Jag saknar klassen, jag saknar dig! <3
Det vet inte jag heller. Jag saknar dig också hjärtat <3
