Jag vill på något sätt när jag blir äldre (vuxen,jobbar) hjälpa ungdomar. Som alltså har det svårt.
Familjeproblem, skolproblem, eller vad som helst. Jag vill hjälpa.

För att jag går igenom mycket nu och vet därför att jag skulle kunna relatera. Inte till allt, men till en del saker i alla fall. Och jag är en av dom som nu inte vill prata med någon för den kan ändå inte relatera. Den har ingen aning om vad jag går igenom. Varför skulle jag då vilja prata med någon psykolog? Nä tack.

För att hjälpa så tror jag att det är viktigt att man kan relatera helt enkelt. Och just för att jag vet att alla inte vill prata med någon som aldrig i hela sitt liv haft något riktigt problem. Nää ush, nu blir jag nästan irriterad alltså. haha...

Men ah, jag vill hjälpa.

---

Sen har jag även andra ambitioner, men dom håller jag för mig själv.