Nu har jag äntligen satt upp den. Det som är bland det viktigaste i mitt liv, en pappersbit med lite blyerts på.
Varje gång jag tittar på den minns jag dig och den du var, det är bland det finaste som finns för mig. Jag får minnas allt det bra.

Sketchen på en av dom 2 tattueringarna pappa hade. Jag ångrar så mycket, så hemskt mycket, att jag aldrig fick något kort på den andra. Hade jag haft den hade jag gjort en precis lika fast skrivit pappa och mamma istället för jenny och andreas. Helt ärligt, jag kommer aldrig förlåta mig själv för att jag inte tog den där bilden någon gång.