Min bästa vän nu, ja det är nog Erik. Han är min grund, den som gör mig hel. Jag kan verkligen vara mig själv med honom utan att det är konstigt. Och då menar jag mig själv, den som ingen annan har sett typ. Den sidan av mig som verkligen tror på saker och har åsikter.
Egentligen finns det ingen som jag känner att jag kan säga allt till, men han börjar sakta bli den personen. Och jag hoppas på att det kommer en dag då jag kan öppna hela mitt hjärta för denna människa, allt skulle bli så himla mycket lättare då.
Erik är min bästa vän för att han är den han är, och jag vill aldrig se honom bli någon annan. För mig är han perfekt precis som han är.

Jag vill även nämna Eve, Isa, Fanny, Emma, Nichole och Joey i det här inlägget.
Fina människor, som jag älskar väldigt högt.

Är det någon som alltid kommer att vara min bästa vän så är det pappa.
Han är hos mig ibland, det vet jag. Det känner jag.